Livet i en bubbla
Ja det känns verkligen så nu...jag känner mig som i ett vacuum. Livet rusar förbi i 300 km/h, och jag uppfattar inte hälften av det ens.
Jag vet inte vad jag gör av dagar, kvällar och helger längre.
Den här dagen har snart passerat utan att jag har en aning om vad jag har gjort med tiden.
Robban har varit här och hjälpt Markus med elen ute, så jag har väl i stort sett bara lagat mat, plockat fram och av fika, och servat ungarna.
Jättesnällt av Robert att komma och hjälpa till, annars hade vi nog haft ytterligare en mörk utomhus-vinter.
Ikväll är det dags att fira Oscar, som har fyllt fyra år. Efter det är det sängen som gäller, och sen är det dags för en ny arbetsvecka, med bland annat en tripp till Mora.
Jag vet inte vad jag gör av dagar, kvällar och helger längre.
Den här dagen har snart passerat utan att jag har en aning om vad jag har gjort med tiden.
Robban har varit här och hjälpt Markus med elen ute, så jag har väl i stort sett bara lagat mat, plockat fram och av fika, och servat ungarna.
Jättesnällt av Robert att komma och hjälpa till, annars hade vi nog haft ytterligare en mörk utomhus-vinter.
Ikväll är det dags att fira Oscar, som har fyllt fyra år. Efter det är det sängen som gäller, och sen är det dags för en ny arbetsvecka, med bland annat en tripp till Mora.
Kommentarer
Trackback
