It´s a blogg moment

Dålig jämförelse kanske, men idag var jag till naprapaten för besvären med ryggen och skuldran, efter många om och men. Jag är en stoooor motståndare till naprapater...varför? Jo, därför att jag har en stor skräck för att bli "knäckt"... är helt övertygad om att det kommer nån stor gubbe som beordrar mig att lägga mig på britsen, sen lägger han hela sin tyngd över mig och knäcker ryggen så att det sprakar, och allt slutar med att jag blir förlamad för resten av livet.

Så när jag sitter och väntar på min tur så fladdrar fjärilarna duktigt i magen och svetten lackar i pannan, och det blir ju inte bättre av att han är sen.
När det så blir dags för min tur, så kommer det ut en ung (jaja, allt är relativt, han var kanske runt 40) och riktigt stilig kille. Nervositeten för knäckandet förbyttes till nervositet över att behöva blotta mig inför den här mannen...*skrattar*...men när jag konstaterat att han nog är väldigt van vid att folk klär av sig framför honom, så sansade jag mig. :)

Anyhow... när det så var dags att inta position på britsen, så höjde jag ett varningens finger åt honom och sa;
"-Du får inte göra så att det knakar!! "
Blicken och tystnaden som följde talade sitt klara språk...men för att vara övertydlig, så sa han;
"- Kommer du till en kotknackare och säger att jag inte får göra så att det knakar?!"
"- Jaaa....men inte behöver du blänga på mig sådär för det?! " svarade jag honom...
Han suckade djupt, men lovade mig att han inte skulle knäcka...
Men efter lite påtryckningar så gick jag ändå med på knakandet...och det gick bra... ryggen kändes inte så mycket, men när han skulle knäcka vid skulderbladet så knakade som ett smatterband. Och det gick ju bra, jag är inte lam... men jag är inte bra heller... så jag fick en ny tid imorgon.

To be continued.