It´s a blogg moment

Hela morgonen har jag legat och försökt vila, men icke sa Nicke. Så fort jag har slagit igen mina klarblå så har antingen telefonen ringt eller hojtat om sms. Men vad gör väl det?!
Det är ju underbart att känna att det finns folk som tänker på en och vill gratulera till att jag har tagit ett steg närmare pension! *ler*
Nä, riktigt så drastiskt är det faktiskt inte, men kul är det iallafall med alla som har ringt eller hört av sig på andra sätt.

Ett stort tack till er alla, det känns som att det här kommer att bli en riktigt bra dag! :)

Och ett stort tack till mina barn för det fina halsbandet som jag fick imorse!