Så gick det till.
Gårdagen var ett trauma.
Med min förra tatuering i åtanke, så kände jag mig ändå ganska lugn när jag begav mig mot Taurus för att märka min kropp ytterligare en gång.
Första gången blev jag positivt överraskad över att det gick så bra, visst det gjorde ont, men det var hanterbart.
Så efter att ha klurat lite på motivet och gjort några justeringar, så var det så dags. Jag hoppade upp i stolen och la mig till rätta.
När han frågade om jag var beredd, så svarade jag ko-lugnt; Jajjemen.
Aaaaaaaaah, vad gööööör du???
Sen följde den värsta timmen i hela mitt liv, jag kunde inte ens tänka att jag faktiskt har fött två barn, det var ingenting i jämförelse. (Det kändes inte så då iallafall)
Men Kent var toppen, han pratade med mig hela tiden för att få mig att tänka på annat, och det funkade stundvis.
Uppenbarligen så överlevde jag, och jag är nöjd med resultatet, så ok, det var värt det.:)
Med min förra tatuering i åtanke, så kände jag mig ändå ganska lugn när jag begav mig mot Taurus för att märka min kropp ytterligare en gång.
Första gången blev jag positivt överraskad över att det gick så bra, visst det gjorde ont, men det var hanterbart.
Så efter att ha klurat lite på motivet och gjort några justeringar, så var det så dags. Jag hoppade upp i stolen och la mig till rätta.
När han frågade om jag var beredd, så svarade jag ko-lugnt; Jajjemen.
Aaaaaaaaah, vad gööööör du???
Sen följde den värsta timmen i hela mitt liv, jag kunde inte ens tänka att jag faktiskt har fött två barn, det var ingenting i jämförelse. (Det kändes inte så då iallafall)
Men Kent var toppen, han pratade med mig hela tiden för att få mig att tänka på annat, och det funkade stundvis.
Uppenbarligen så överlevde jag, och jag är nöjd med resultatet, så ok, det var värt det.:)
Kommentarer
Trackback
