LHC-TIK 2-6
Det hade jag väl aldrig tippat?! Men fasen vad roligt!
Med en kebabrulle färskt i minnet och känslan av att vara mer än proppmätt, sjönk jag ner i fåtöljen hos Carola för att se matchen.
Jag kommer inte att minnas matchen särskilt länge, för det var inte en jätteimponerande match, men resultatet är ju anmärkningsvärt! Minst sagt!
Och Lehtonens mål...ojojoj...målisen hann ju inte ens reagera innan pucken exploderade i krysset...fint som snus vettu! :)
När det stod 2-5, och jag var tvungen att gå ut och flytta på bilen, så bestämde jag mig för att strunta i resten av matchen, och åka hem för att se på andra Stjärnor på is, tillsammans med familjen.
När barnen hoppade i säng, så gjorde jag detsamma. Hade en otrolig värk i nacken, och med vetskapen om att telefonen skulle ringa framåt småtimmar, så kändes det som att jag gjorde ett bra val.
01.50 ringde mycket riktigt telefonen, så då var det bra att kränga på sig kläderna och bege sig in till staden. Brrr, 11 grader kallt. Men det var förmodligen ännu kallare för mamma, pappa, L-H och Sara, som stod och väntade, de ringde och efterlyste mig två gånger på vägen in. :)
Idag då... ja, jag vet inte riktigt vad som händer... tvätten ligger och väntar, både tvättning och strykning. Brorsan skulle dyka upp och visa upp sin skoter...M surrade om en sväng till Birsta.... ja, så sen är det väl inte så mycket kvar av dagen, då återstår bara en ny arbetsvecka.
Med en kebabrulle färskt i minnet och känslan av att vara mer än proppmätt, sjönk jag ner i fåtöljen hos Carola för att se matchen.
Jag kommer inte att minnas matchen särskilt länge, för det var inte en jätteimponerande match, men resultatet är ju anmärkningsvärt! Minst sagt!
Och Lehtonens mål...ojojoj...målisen hann ju inte ens reagera innan pucken exploderade i krysset...fint som snus vettu! :)
När det stod 2-5, och jag var tvungen att gå ut och flytta på bilen, så bestämde jag mig för att strunta i resten av matchen, och åka hem för att se på andra Stjärnor på is, tillsammans med familjen.
När barnen hoppade i säng, så gjorde jag detsamma. Hade en otrolig värk i nacken, och med vetskapen om att telefonen skulle ringa framåt småtimmar, så kändes det som att jag gjorde ett bra val.
01.50 ringde mycket riktigt telefonen, så då var det bra att kränga på sig kläderna och bege sig in till staden. Brrr, 11 grader kallt. Men det var förmodligen ännu kallare för mamma, pappa, L-H och Sara, som stod och väntade, de ringde och efterlyste mig två gånger på vägen in. :)
Idag då... ja, jag vet inte riktigt vad som händer... tvätten ligger och väntar, både tvättning och strykning. Brorsan skulle dyka upp och visa upp sin skoter...M surrade om en sväng till Birsta.... ja, så sen är det väl inte så mycket kvar av dagen, då återstår bara en ny arbetsvecka.
Kommentarer
Trackback
