En 10-årings tankar

Kärlekens vägar äro outgrundliga, ja det har nog sagts många gånger, och kommer nog att sägas många gånger till.
Och det är ju så, man ska kyssa många grodor innan man hittar prinsen, och det ska gudarna veta; jag har kysst många grodor innan jag hittade min prins. Men nu var det inte mig det här inlägget skulle handla om, utan om en 10-årings funderingar och tankar.

Killarna i klassen är ju så spännande, och ja, han vill jag vara tillsammans med! Sagt och gjort, jag frågar chans! Och till min stora lycka och förtjusning, så vill han vara ihop med mig!!
Och det blir ju inte sämre av att min bästis är tillsammans med hans bästis, det är ju som gjort för pargungning i lekparken!! :)
Men säg den lycka som varar... bästisen dumpar sin kille... och helt plötsligt känns min kille inte rätt längre... What to do?? Jo, jag ringer mamma! Mamma har alltid så bra och kloka råd, hon tycker att jag ska sova på saken, så det var precis vad jag gjorde.
Dagen efter finns funderingarna fortfarande kvar, vilket resulterade i ett nytt samtal med mamma.
Så efter noga övervägande, så kommer jag fram till att jag fortsätter att vara ihop med min kille, så istället för att göra slut med honom, så kilar jag till bageriet och köper en kaka.
Vilket underbart liv man har som 10-åring!!


Ps. Sann historia, dock inte med mig som huvudrollsinnehavare! Ds.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0