Vårmonster utan botemedel

Nåt är fel, men vad? Solen skiner, snön tinar och det börjar knoppas i rabatten... men varför är jag inte glad?? Barnen leker och är hur nöjda som helst...borde inte det göra en mamma lycklig?

Jag får alltid höra att jag är som en öppen bok... men lösningarna finns tydligen inte längst bak i boken, som de brukade göra när man gick i skolan. Tänk vad enkelt det vore...
Och tänk vad enkelt, eller kanske snarare bara skönt, det vore att få må som jag gör, utan ytterligare påtryckningar som bara förvärrar saken... Har du inte lösningen, så försök iallafall att inte  göra det värre.
Det känns iallafall bra att jag har världens mest underbare man och världens bästa kusin på min sida... Skönt att veta att ni bryr er, även fast jag har svårt att ta emot hjälpen som ni erbjuder... Älskar er!!

Efter solsken kommer regn, det är väl det jag ska hoppas på kanske.:)

Kommentarer
Postat av: Neanderthal.blogg.se

I skolan var det ju så att alla hade uppgifterna och böckerna - men det var bara en rackare som fick ha alla lösningar :-)

Jag ska hälsa din man - han blir alldeles säkert glad att höra det!

2008-04-18 @ 08:11:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0