Gammal och skröplig

Ja, nu börjar det märkas att åren har smugit sig på...
Idag när vi skulle hem och ladda om inför nästa kalas, så stannade jag ute för att hjälpa Nova med sin sko... när jag sedan skulle resa mig upp igen, så högg det till i ryggen. Jag stapplade in och med tårarna sprutandes så hamnade jag till slut på golvet med benen på en köksstol. Knaprade i mig en distalgesic och hoppades på tur. Men med tanke på att jag nu ligger som en strandad val och inte tar mig någonstans, så funkade inte tabletten som jag hade hoppats på.
Jag hoppas att jag kan övertyga M om att jag ska få en till värktablett snart, men han verkar inte särskilt medgörlig på den punkten... han svamlar nåt om att det måste gå några timmar mellan tabletterna... i mina öron låter det som nonsens... men jag har inte så mycket att välja på här där jag ligger...:(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0